Ny nationell rapport visar både minskning i stadsmiljö och fortsatt stora problem

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat över tid, men nikotinrelaterat skräp dominerar fortfarande. Rapporten innehåller också nya siffror för strandskräp, där nivåerna skiljer sig kraftigt mellan Västerhavet och Östersjön.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner, enligt Håll Sverige Rent.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har flera typer av skräp minskat i stadsmiljö mellan 2023 och 2025, med en total minskning på 30 % sedan 2023.

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Bland föremålen som enligt rapporten minskat mest i stadsmiljö finns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp står för cirka 70 % av skräpet i städer

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 utgör fimpar 46 % av allt skräp och snus 23 %. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål uppges nikotinskräp stå för cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger också i pressmeddelandet att Håll Sverige Rent vill se en förändring kring finansiering av nedskräpning kopplad till snus:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

Vardagsexempel: Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett exempel: om du går en kilometer längs trottoar eller gångbana till jobbet passerar du över 1 000 skräpföremål.

Enligt exemplet kan det handla om ungefär:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt Håll Sverige Rent visar nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Strandskräp: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Mätningar av strandskräp visar tydliga regionala skillnader. Längs Västerhavet uppmättes ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet är en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 skräp per 100 meter strand, vilket innebär att nivåerna på Västerhavet ligger 41 gånger högre.

Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet för 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges en större andel av skräpet kunna kopplas till strandbesökare, såsom fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut än i städer. I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.