KarlshamnsNytt

Kustbevakningen minskar koldioxidutsläpp till havs med nästan 30 procent

Bilden visar ett stort vitt fartyg, med ordet "ECLIPSE" synligt på skrovet, bakom en mindre grå båt. Den mindre båten skapar vita vågor efter sig i det mörkblå vattnet. På den grå båten befinner sig flera personer, varav några är synliga och sitter e
Illustrationsbild: Gammalandpress - Mostphotos

Byte till HVO100 i fartygsflottan ska ha minskat Kustbevakningens utsläpp med 3 162 ton koldioxid.

Större utsläppsminskning trots ökad bränsleförbrukning

Kustbevakningen uppger att myndigheten har minskat sina koldioxidutsläpp med nästan 30 procent under det senaste året, trots att den totala bränsleförbrukningen har ökat. Minskningen kopplas till att den interna fartygsflottan bytt ut fossil diesel mot det förnybara biobränslet HVO100.

Enligt Kustbevakningen motsvarar omställningen 3 162 ton koldioxid i minskade utsläpp, vilket i myndighetens jämförelse är mer än 400 bilresor runt jorden med en dieselbil.

Operativa uppdrag styr förbrukningen

Kustbevakningen beskriver bränsleförbrukning till havs som en komplex fråga eftersom den påverkas av verksamhetens behov, exempelvis när ett uppdrag är brådskande och fartygen behöver öka farten.

- Det är en komplex fråga med bränsleförbrukning till havs eftersom den styrs av verksamhetens operativa behov. Om ett uppdrag är brådskande exempelvis, så behöver vi öka farten och då ökar bränsleförbrukningen. Det är därför skiftet till förnybart biobränsle är en så effektiv åtgärd, berättar Susanna Svensson som är Kustbevakningens miljöanalytiker.

Biobränsle från restprodukter – och bättre arbetsmiljö

HVO100 beskrivs i Kustbevakningens information som ett biobränsle producerat av organiskt material, till exempel rester från skogsbruk eller matavfall. Myndigheten lyfter att bränslet är en del i att sluta kretsloppet, eftersom det inte tillför ny koldioxid till atmosfären.

Kustbevakningen pekar även på arbetsmiljöfördelar för besättningarna.

- En annan stor vinst med biobränslet är att det ger färre hälsofarliga partiklar och innehåller inga cancerframkallande aromater, vilket ger besättningen en betydligt bättre arbetsmiljö än vid användning av konventionellt bränsle, säger Susanna.

Begränsningar på sikt – men nya statliga medel kan ge utrymme

Samtidigt uppger Kustbevakningen att långsiktig användning begränsas av både budgetmedel och tillgång på bränsle i de volymer som krävs. Myndigheten beskriver därför att fler vägar behöver fortsätta att utredas, där energieffektivisering, styrning och utbildning lyfts som viktiga inslag för att minska klimatavtrycket över tid.

I regeringens vårändringsbudget införs enligt Kustbevakningen ett nytt anslag på 500 miljoner kronor för fossilfria drivmedel och elektrifiering. Myndigheten bedömer att detta sannolikt skapar en möjlighet att söka medel för att täcka merkostnader vid inköp av HVO100 för fartyg även för 2026.

Fyra delar i strategin för en fossilfri fartygsflotta

Kustbevakningen beskriver sin strategi för fossilfri omställning av fartygsflottan som uppdelad i fyra delar:

  • Ökat klimatfokus på styrningen av verksamheten
  • Energieffektivisering på fartygen
  • Ökad elektrifiering
  • Byte av drivmedel

Målsättningen är att de tre första delarna ska minska behovet av drivmedel med hälften, och att återstående utsläpp reduceras med alternativa bränslen som HVO100 och framtida e-diesel. Kustbevakningen lyfter också att krav kopplade till kriser, höjd beredskap och krig gör att det i överskådlig framtid är svårt att ställa om till annat än diesel och dieselsubstitut för hela flottan.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.

Fler artiklar i Samhälle