Analys pekar på risk för miljardkostnader

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Utöver påverkan på klimatet kan det handla om både förlorade intäkter och eventuella sanktioner.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

IVL lyfter att Sverige ser ut att missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Max 5,2 miljoner ton kan täckas med EU ETS

Regelverket möjliggör enligt IVL att Sverige kan täcka maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Kvarvarande gap: tre möjliga vägar

Efter möjlig användning av EU ETS återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater också uppges ha underskott i ESR-sektorn.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används från EU ETS.
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen sker en ny uppräkning, vilket enligt IVL ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen som pressmeddelandet bygger på finns i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.