Kartläggning: Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader i landet
Ny analys visar stora skillnader: i Solna går 41% av nettoinkomsten till villalån, i vissa kommuner runt 3%.
Storstäderna dyrast – glesbygdskommuner billigast
Skillnaderna i hur stor del av inkomsten som går till villalånekostnader är stora runt om i Sverige. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdagen den 25 juni 2026.
Enligt analysen går över 40 procent av hushållets nettoinkomst till villalånekostnader i vissa kommuner i Stockholmsområdet, medan andelen i flera kommuner i norra Sverige ligger kring tre procent.
Så har Landshypotek Bank räknat
Landshypotek Bank har, med hjälp av bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, beräknat hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.
- Hushåll: två inkomster
- Belåningsgrad: 75 procent
- Ränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
- Inkomster: medelinkomst efter skatt (SCB) för hushåll med två inkomster
- Villapriser: genomsnitt per kommun och län (Svensk Mäklarstatistik)
Kommuner som sticker ut
I Stockholmsområdet är andelen högst i Landshypotek Banks sammanställning:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
I andra änden av skalan nämns bland annat kommuner där lånekostnaden uppges motsvara omkring tre procent av hushållets nettoinkomst:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Länsnivå: Stockholm högst, Västernorrland lägst
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent
- Gotlands län: 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
